Storebror Magnus
Det är den personen jag är mest stolt över.
I tidig skolålder var han en reltaivt lugn och småblyg kille, som inte trampade någon på tårna.
Nu är han livsnjutaren, som aldrig sitter stilla mer än behövligt!
Spelar gitarr, och det går fantastiskt bra för honom!
Första gången jag hörde honom spela munspel på scen fick lillasyster tårar i ögonen, stolt som tuppen var jag!
Han lyckas med tammetusan det han tar för sig!
Han är som sagt sällan hemma en längre stund, utan åker runt mest hela tiden.
har han en helg ledigt från musiken, tar han första bästa väska och sticker i väg till kompisar runt om i Sverige, London eller Oslo för att vara Dj på ett rockställe.
Han är en skojfrisk person, ungefär lika nördig som mig ;)
Vi är nog ganska lika när det kommer till sätter vi tänker, vi värdesätter samma saker, prioriterar, och tar likasinnade avgöranden.
Minns väldigt väl en gång då vi var hos en granne och lekte en vinterdag.
Vi hade med oss pulkor osv, grannpojken var elak och snömöljde mig, jag bad om att han skulle sluta, men han tyckte det blev roligare för varje tår jag tillslut fällde, brorsan sa stopp, fick mig att sitta i pulkan, sen drog han hem mig.
Vi var inte gamla, kanske 5 och 8..Men den gången glömmer jag inte, första gången jag kan minnas att brorsan försvarade mig.
Och det gör han ännu, jag är ju lillasyster!
Absolut den bästa bror man kan ha, vi har inte jätte tät kontakt, men vi har det bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar