Eftermiddagens timmar bara sprang i väg, sambo J och jag satt i soffan hela dagen,med datorer,skvallertidningar och allmänt löst prat, det är livet i Norgelandet!
Men som sagt, timmarna rusade och det var dags för mig att svida från myskläderna till arbetskläderna.
Jag lämnade mitt jobb som personlig assistent i augusti i fjol, för att riva nya hinder som hotellreceptionist nattetid, jobbet är fint i all ära, vi har kul, vi lär oss massa saker, träffar underbara människor.
Det enda negativa jag kan hitta är sömnbristen.
Till mitt förra jobb igen, där kunde vi gå runt i stort sett hur vi ville, så länge vi var hela och rena. Dvs, ville jag gå i träningsbyxor så gjorde jag det. (vilket med 97% av dagarna alltid hände)
Nu har vi kostym å grejer, försöka se lite respektabel ut liksom.
Det hör till saken att jag inte orkar lägga smink på kvällen för att se ordentlig ut på natten, dels för att jag inte tycker det är jätte nödvändigt att klischa runt i klet på nätterna när ingen bryr sig (?), dels för att jag är Ögongnuggerskan okrönta drottning!
Kvällen igår var ett otäckt fall, brukar slänga upp håret i en enkel svans.
Men igår... Myntades detta:
Har du rätt jobb när du inte hinner gå på toaletten för att håret ska fixas?
Har du fortfarande rätt jobb när du har en kronisk bad hair day?
Mitt hår var absolut svårtvingat, gick inte att få till så lite som en ynka hästsvans, såg ut som en slätslickad kattrygg!
Och naturligtvis hade jag åkt i från "dust it" hemma..
Det lyckliga är- att jag bryr mig minst i hela världen
egentligen
Vart i Norge är du o jobbar? =)
SvaraRadera